Lelångenbanan invigdes 1895

Under senare hälften av 1800-talet började man alltmer tala om att bygga en järnväg med syfte att förena Värmland och Dalsland med kusten. Det handlade bl.a. om att lättare kunna transportera virke. Handelsintressenterna i Uddevalla såg gärna att handelsvägarna riktades mot deras hamn. Planerna blev allt mer konkreta och i augusti 1892 konstituerades Uddevalla-Lelångens Jernvägsaktiebolag med syfte att bygga och driva en smalspårig järnväg från Bengtsfors till Uddevalla.

De största ägarna var Uddevalla stad, landstingen i Älvsborgs län och Göteborgs och Bohus län. Kommunerna längs banan samt en hel del företag i Bohuslän och Dalsland tecknade också aktier.                   

I februari 1893 påbörjades banbygget. Tre arbetslag satte igång, som mest var ca 1000 man sysselsatta. Den 31 juli 1895 invigdes Lelångenbanan av Oscar II. Högsta tillåtna hastighet enligt trafiktillståndet var 30 km/tim med nedsättning till 20 km/tim vid några ställen. Komplett kostade anläggningen av banan ca 2,5 miljoner kronor, en summa som grovt ”översatt” till 2007 motsvarar någonstans mellan 50 och 75 milj kr. Att bygga en motsvarande bana idag skulle dock kosta avsevärt mycket mer än så.

Längs Lelångenbanans 89 km fanns från början 15 stationer, 16 hållplatser och 18 banvaktstugor. Flera av banvaktstugorna ersattes successivt av bevakning med hjälp av bommar.

Hela historien finns i boken Lelångenbanan av Svante Forsaeus.